Riktlinjer för Community for A Wiser World

I Community for A Wiser World följer vi ett antal riktlinjer:

Vi delar med oss av våra tankar och erfarenheter
Vi uttrycker våra åsikter med ödmjukhet och nyfikenhet
Vi ger utrymme för andra att bidra
Vi lyssnar aktivt
Vi anstränger oss för att hålla oss till ämnet
Vi värdesätter pålitlig information
Vi ser till att alla förstår de idéer som uttrycks
Vi bemöter alla deltagare och deras synsätt med respekt och nyfikenhet
Vi säger till när vi upplever att någon beter sig respektlöst
Vi lyssnar öppet när vi får kritik för respektlöst beteende
Vi omvärderar våra uppfattningar när vi möter nya idéer

Här följer en beskrivning av dessa riktlinjer i mer detalj.

Riktlinje 1: Vi delar med oss av våra tankar och erfarenheter

Under samtalet delar vi öppet med oss av våra tankar kring det som diskuteras.

Vi försöker också förklara hur våra egna erfarenheter har format våra åsikter, så att andra lättare kan förstå vårt perspektiv. Detta kan handla om saker vi själva varit med om eller sådant vi hört andra berätta, till exempel saker vi läst i en bok, hört i en podcast eller sett i en video.

Varför detta är viktigt:

Att dela våra unika tankar och erfarenheter hjälper oss att förstå orsakerna till våra olika synsätt.

Det uppmuntrar till en meningsfull dialog och gör att alla kan bidra till en gemensam förståelse.

Även om vårt perspektiv skiljer sig från andras är det avgörande att dela det för att vi tillsammans ska kunna göra framsteg och få en mer komplett bild.

Riktlinje 2: Vi uttrycker våra åsikter med ödmjukhet och nyfikenhet

När vi delar våra tankar undviker vi att presentera dem som den enda sanningen eller att vi avfärdar andras perspektiv. Istället uttrycker vi oss på ett sätt som visar att vi förstår att vårt synsätt är just vårt eget, och vi lämnar utrymme för andras uppfattningar.

Vi försöker också väcka nyfikenhet genom att presentera våra idéer som intressanta, oavsett om de senare visar sig vara rätt eller fel.

Exempel: Vi undviker att säga saker som “Det är självklart att det är så här…” eller “Du har fel, det rätta svaret är…”. Istället kan vi säga: “Så här ser jag på det…”, “Skulle det kunna vara så att…?”, eller “Här är en idé jag tycker är spännande!”. Vid meningsskiljaktigheter kan vi säga: “Jag förstår hur du menar. Jag har en lite annan syn på detta.” eller “Det var ett intressant perspektiv. Så här ser jag på det.”

Varför detta är viktigt:

Vi har alla ändrat åsikt tidigare – ibland om saker vi var helt säkra på. Det visar att våra nuvarande övertygelser också kan förändras. Vi behöver därför ha det i åtanke så att vi inte blir överdrivet självsäkra.

Att ta sig an samtal med ödmjukhet skapar ett respektfullt och öppet klimat där det känns tryggt att dela och omvärdera idéer.

Om vi beter oss som att vi alltid har rätt riskerar samtalen att bli debatter där målet är att vinna, snarare än att förstå. Ödmjukhet främjar genuin dialog och samarbete som hjälper oss arbeta tillsammans mot en djupare, gemensam förståelse.

Riktlinje 3: Vi ger utrymme för andra att bidra

Vi försöker hålla våra kommentarer korta och fokuserade, så att andra får chans att dela sina tankar och erfarenheter.

Vi försöker se till att inte dominera samtalet eller avbryta andra. Om vi känner ett starkt behov att prata, kan vi först pausa och se om någon annan vill säga något.

Vi förstår att vissa kanske behöver mer tid för att komma till tals. Vi gör det lättare för de tystare att delta i samtalet och ser till att alla får en chans att prata.

I större grupper eller när många vill prata samtidigt, kan vi använda t.ex. handuppräckning för att lättare styra samtalet och se till att alla kommer till tals.

Varför detta är viktigt:

Ett riktigt samtal är ett utbyte, inte en monolog. När alla får komma till tals får vi ett rikare samtal med fler perspektiv.

Att ge plats åt andra visar respekt och stärker en inkluderande miljö där alla känner att deras bidrag värdesätts.

Genom att lyssna lika mycket som vi pratar främjar vi kollektivt lärande och en djupare gemensam förståelse.

Riktlinje 4: Vi lyssnar aktivt

Vi ger vårt fulla fokus till den som talar – vi har ögonkontakt, nickar och visar att vi är engagerade.

Vi svarar eftertänksamt, t.ex. genom att kommentera det som sagts eller ställa följdfrågor.

Vi låter talaren avsluta sitt resonemang innan vi svarar. Om något är oklart, ber vi dem att förklara mer så att vi verkligen förstår deras budskap.

Varför detta är viktigt:

Aktivt lyssnande skapar en miljö där alla känner att deras idéer och erfarenheter uppskattas, vilket uppmuntrar till mer öppen och ärlig dialog.

När vi lyssnar noggrant visar vi inte bara respekt mot andra, utan ger också oss själva möjlighet att lära och utvecklas. Andra personers perspektiv kan visa på luckor i vår egen förståelse och hjälpa oss att skapa en mer heltäckande bild tillsammans.

Riktlinje 5: Vi anstränger oss för att hålla oss till ämnet

Vi försöker hålla oss till det huvudsakliga temat och undviker långa utsvävningar eller sidospår som inte hör till samtalet.

Om diskussionen börjar glida iväg, försöker vi vänligt styra tillbaka den till huvudfrågan så att alla kan fortsätta vara engagerade och produktiva.

Varför detta är viktigt:

Att hålla fokus hjälper gruppen att göra verkliga framsteg mot en djupare, gemensam förståelse.

Att respektera samtalsämnet och deltagarnas tid gör samtalet mer meningsfullt och effektivt.

När vi hjälper varandra att hålla tråden gör vi det mesta av tiden vi har tillsammans och kan lättare uppnå våra mål med diskussionen.

Riktlinje 6: Vi värdesätter pålitlig information

När vi diskuterar hur det är med saker och ting försöker vi identifiera relevant information som vi har goda skäl att tro är pålitlig.

Vilken information som anses pålitlig beror på sammanhanget. Exempelvis kan samtalet enbart handla om vad våra personliga uppfattningar, behov eller upplevelser är (till exempel vad vi tycker om för musik, hur vi uppfattar färger, vad vi brukar tänka på på dagarna, vad vi skulle behöva för stöd, osv). Då är vår egen personliga upplevelse pålitlig data. Vi kan visserligen ha fel om oss själva, till exempel genom att vi minns fel eller missförstod något, men vår egen upplevelse är i detta fall ändå på det generella planet mer pålitlig än till exempel vad en annan person påstår att vi upplevt.

Om samtalet handlar mer om händelser i samhället kan istället journalistiska granskningar vara den mest pålitliga informationskällan. Även här kan det så klart uppkomma felaktigheter då ingen är helt felbar. Här kan vi få ökad pålitlighet genom att titta på om informationen bekräftats av flera oberoende källor och är hämtad från primära källor med direkt insyn i frågan, samt att journalisten har visat sig vara korrekt i tidigare granskningar, och så vidare.

Handlar samtalet om hur världen fungerar kan vetenskapliga studier vara den källa som är mest pålitlig. Även här kan det så klart finnas felaktigheter då forskning är en komplicerad process. I detta fall kan vi öka pålitligheten genom att titta på mer än enstaka studier och istället fokusera på till exempel meta-analyser, forskning som är gjord av flera oberoende forskargrupper, samt att titta på teoridriven forskning snarare än lösa statistiska samband.

Varför detta är viktigt:

När vi försöker fördjupa vår förståelse för något behöver vi se till att det finns goda skäl att den information vi utgår ifrån stämmer. Om vi inte gör det riskerar vi att dra felaktiga slutsatser. Detta gör det svårt att nå fram till sanningar om världen och oss själva.

Ett annat skäl till att utgå ifrån pålitlig information är för att öka möjligheterna att nå samsyn. Felaktig information kommer i många fler former än korrekt information, vilket gör att vi lättare bygger upp motstridiga synsätt när vi inte utgår från pålitlig information. Det gör att vi snarare kommer längre ifrån varandra än får en gemensam förståelse.

Riktlinje 7: Vi ser till att alla förstår de idéer som uttrycks

Vi försöker använda ett tydligt och enkelt språk, och undviker facktermer eller begrepp som kan vara förvirrande.

När vi introducerar nya eller komplexa idéer stämmer vi av med gruppen genom att till exempel fråga: “Låter det vettigt?” eller “Är det tydligt så långt?”

Om någon inte förstår, tar vi oss tid att förklara och ställer frågor för att förstå vad som är oklart – istället för att bara upprepa det vi sagt.

Varför detta är viktigt:

För att ett samtal verkligen ska vara ett samarbete måste alla förstå de idéer som delas.

När alla hänger med kan vi bygga vidare på varandras tankar och skapa en gemensam förståelse, och vi försäkrar oss att ingen lämnas utanför.

Riktlinje 8: Vi bemöter alla deltagare och deras synsätt med respekt och nyfikenhet

Vi svarar på andras idéer med öppenhet och omtanke – aldrig förlöjligar, hånar eller förolämpar vi någon eller deras åsikter.

Vi avfärdar inte någons tankar som oviktiga eller underlägsna, oavsett vad vi själva tycker eller vilken bakgrund vi har.

Vi ser till att alla bidrag värderas lika, oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning, eller mentala och fysiska förutsättningar.

Varför detta är viktigt:

Syftet med diskussionen är att bygga en gemensam förståelse genom att lära från varandras perspektiv. Att avfärda eller förminska någon undergräver det målet och gör att människor drar sig för att delta.

Respektfulla samtal skapar en miljö där alla kan känna sig trygga och uppskattade, vilket gör det lättare för alla att vara ärliga när vi delar med oss av våra tankar.

Om vi dömer människor utifrån deras åsikter eller personliga egenskaper, förhindrar det genuin nyfikenhet och meningsfull dialog – då blir ömsesidig förståelse omöjlig.

Riktlinje 9: Vi säger till när vi upplever att någon beter sig respektlöst

Om någon beter sig respektlöst tar vi gemensamt ansvar för att lugnt påpeka den specifika handling eller kommentar som upplevdes som respektlös.

Om vi själva inser att vi betett oss respektlöst, erkänner vi det öppet och ber om ursäkt.

Varför detta är viktigt:

Att agera respektfullt är en livslång lärandeprocess. Det är naturligt att ibland göra misstag och bete sig på sätt som inte är respektfulla, även om vi inte menar något illa. När vi blir uppmärksammade på våra beteenden får vi chans att bredda vår förståelse och lära oss från våra misstag.

För att skapa en trygg och välkomnande miljö behöver vi alla agera respektfullt. Att lyfta respektlösa beteenden hjälper oss att stärka denna standard och säkerställer att alla kan känna sig bekväma med att dela sina tankar och erfarenheter.

Att säga ifrån ökar också medvetenheten om vad som inte är okej. Ibland kan något vi säger misstolkas eller uttryckas olyckligt – då får vi också möjlighet att förklara eller be om ursäkt.

Genom att ta ansvar och ta itu med problem när de uppstår bygger vi en kultur av ömsesidig respekt och kontinuerlig utveckling i våra samtal.

Riktlinje 10: Vi lyssnar öppet när vi får kritik för respektlöst beteende

När någon säger att de upplevde våra ord eller handlingar som respektlösa, lyssnar vi noga och försöker förstå deras perspektiv. Om vi inte förstår, kan vi fråga: “Kan du förklara vad du upplevde som respektlöst i det jag sa/gjorde?”

Vi reflekterar över deras feedback och funderar över på vilket sätt de kan ha rätt. Om vi tror att det rör sig om ett missförstånd, tar vi upp det först efter att vi har lyssnat färdigt och verkligen förstått deras upplevelse.

Varför detta är viktigt:

Det är naturligt att vilja försvara oss när vi blir kritiserade, men om vi går direkt i försvar missar vi ofta chansen att lära oss och växa som människor.

Genom att först lyssna visar vi att vi värdesätter den andres upplevelse och vill bidra till en respektfull atmosfär.

Denna inställning stärker tilliten, underlättar vårt lärande och hjälper oss att reda ut missförstånd. Det bidrar också till ett samtalsklimat där det känns tryggt att dela tankar och erfarenheter.

Riktlinje 11: Vi omvärderar våra uppfattningar när vi möter nya idéer

Vi är öppna för att förändra våra åsikter när vi stöter på ny information eller goda skäl att tänka annorlunda.

Om vi inser att våra tidigare uppfattningar inte stämmer, är vi villiga att uppdatera vår syn.

Varför detta är viktigt:

Eftersom vi ännu inte delar en komplett förståelse av världen är det viktigt att ständigt ompröva våra uppfattningar när vi lär av varandra.

Att ändra åsikt kan vara svårt eller obekvämt, men det är en nödvändig del av personlig utveckling och gemensam framåtrörelse.

Genom att välja att omvärdera våra ståndpunkter närmar vi oss en djupare, gemensam förståelse och skapar ett sammanhang där lärande och öppenhet värderas. Det låter oss också växa som människor.

Läs den engelska versionen av denna sida.

Page-ID: 29

This page is version 1.0. It has not yet been reviewed by the global community. Do you want to help improve it? Please leave a comment in the google document for this page, or join the email group to be part of the discussion. You can always share your thoughts via email directly to mail@awiserworld.net. Read more about how you can support A Wiser World.